Carmina Burana & Emmy Lindströms Rösaring
Carmina Burana – sånger från Beuren – är den tyske kompositören Carl Orffs tonsättning av förbjudna folkdikter från 1100- och 1200-talet. Det närmast ikoniska verket tolkas här av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Karolina Bengtsson, tenoren Tobias Westman och barytonen David Risberg under ledning av den taiwanesiska dirigenten Yi-Chen Lin. Dessutom uruppförs Emmy Lindströms Rösaring – konsert för orkester inspirerad av en vidunderligt belägen fornlämning från vikingatiden.
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Svenska sopranen Karolina Bengtsson är från och med säsongen 2023/24 engagerad i solistensemblen på Oper Frankfurt där hennes roller omfattar Silvia i en ny produktion av Mozarts Ascanio in Alba, Belisa i Wolfgang Fortners In seinem Garten liebt Don Perlimplin Belisa, Pamina i Trollflöjten, Första jungfru i Strauss Daphne och En herdegosse i Wagners Tannhäuser. Hon gjorde sin debut på Oper Frankfurt säsongen 2021/22 då hon anslöt sig till Oper Frankfurts Opera Studio.
Bengtsson studerade på Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, samt på Mozarteum i Salzburg, under bland andra Barbara Bonney och Wolfgang Holzmair i Lied. Sedan sin examen 2021 har Bengtsson samarbetat med dirigenter som Benjamin Reiners, Daniel Geiss och Andreas Spering.
Hennes konsertrepertoar innefattar ett brett urval av romans- och konsertarior såväl som oratorier. 2018 uruppförde Bengtsson Döden och Julia, ett stycke av Daniel Nelson med libretto av Tuva-Lisa Rangström, skrivet och dedikerat till henne, Musica Vitae och violinisten Malin Broman.
Karolina Bengtsson har erhållit ett flertal priser, däribland The Best Young Artist award på International Singing Competition Die Meistersingen von Nürnberg, tredje pris i International Haydn Competition for Classical Lied and Aria i Österrike, förstapriset – the Golden Victoria – på den stora internationella sångtävlingen Debut International Singing Competition i Weikersheim samt Prize Beethoven Lieder under Rheinsberg International Singing Competition.
Tobias Westman är en av Sveriges mest lovande sångare. Han har erhållit det prestigefyllda Jenny Lind-priset, Anders Walls Giresta-pris och Birgit Nilssons stipendium.
Tobias anlitas regelbundet av scener både i och utanför Sverige och han har bl a framträtt på Opéra National de Paris, Kungliga Operan i Stockholm, Malmö Opera, Wermland Opera och i Vattnäs Konsertlada. Roller på repertoaren är Tamino i Trollflöjten, Jussi i Silverfågeln av Mats Larsson Gothe, Pinkerton i Madame Butterfly, Gastone i La Traviata och många fler. Under 2022 har han gjort roller i Parsifal, Wozzeck och TrollfIöjten på operan i Paris.
Barytonen David Risberg är av Sveriges Radio utsedd till Klassiska artisten i P2, ett utnämnande som sträcker sig över säsongen 2024–2025. Han inledde säsongen med rolldebut som Guglielmo i Mozarts Così fan tutte på Malmö Opera. Säsongen innan sjöng han Mr. Darcy i Daniel Nelsons Stolthet och fördom på Norrlandsoperan, var cover som John i Mikael Karlssons Melancholia på Kungliag Operan och medverkade i Drottningholms slottsteaters barnproduktion Hjärtat stormar så vilt.
Säsongen 2022–2023 rolldebuterade Risberg som Marcello i Malmö Operas turnéproduktion av Giacomo Puccinis La bohème och som Demetrius i Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm på Kungliga Operan. Sommaren 2023 sjöng han Lord i urpremiären av Daniel Nelsons Andefabriken på Vadstena-Akademien.
David Risberg gjorde sin debut som Kråkan i Benjamin Staerns Snödrottningen på Kungliga Operan säsongen 2021–2022. Två roller följde kort därpå på samma scen: Marco i Giacomo Puccinis Gianni Schicchi och Bello i Puccinis Flickan från Vilda Västern. Han sjöng Paul i Kamraternas uppsättning av Philip Glass Les enfants terribles 2022 och har framträtt på Confidencen som Alcasto i Vilhelmina av Bayreuths Argenore samt i Henry Purcells Hail! Bright Cecilia.
Musiken
Rösaring – att inspireras av en plats
Rösaring är namnet på en fornlämning precis vid gränsen mellan Stockholms och Uppsala län. Rösaring är också titeln på Emmy Lindströms nya konsert för orkester som den 9 maj 2025 uruppförs av Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen. Tove Dahlberg träffade den svenska tonsättaren för ett samtal om kompositionsstrategier och inspirationskällor.
Du har skrivit musik för många olika sättningar; allt från rena soloverk för ett instrument och kammarmusik för duos och kvartetter, till körstycken, musik för stråkorkester, blåsorkester och symfoniorkester, två klarinettkonserter, samt en opera. Vad var speciellt med just den här beställningen från Sveriges Radios Symfoniorkester?
– ”Det är ju varje tonsättares dröm, tänker jag, att skriva en konsert för orkester och det är också friare än att skriva en symfoni. Även om symfonin genom århundradena har haft några variationer i form finns ändå något slags tanke om att det ska vara flera satser med olika innehåll. I en konsert för orkester, eller en symfonisk dikt eller vad man ska kalla det, är det ju mycket friare. Eller så är det bara en illusion!”
Berätta om din kompositionsprocess, hur brukar den gå till?
– ”När jag komponerar blir jag friare i min kreativitet om jag har ett tema, en berättelse eller något slags förlaga att inspireras av. Det kan vara en plats, en historia, en bok, en dikt eller en situation. Egentligen kanske det bara handlar om att lura sin kreativitet. Musiken kanske hade funnits där ändå, men det är som att jag försätter mig själv i ett flow genom att ha en story. Det blir bäst för mig så, kanske är det för att jag skriver ganska emotionell musik.
När det gällde en konsert för orkester ville jag ha något rejält med mycket material att inspireras av. Min mamma är arkeolog och hon och min pappa tog med mig på många olika arkeologiska äventyr när jag var liten. Och eftersom jag gillar att inspireras av platser tänkte jag att det kunde vara kul att skriva om någon gammal plats i Sverige. Först var jag inne på att försöka hitta en plats i Östergötland, där jag kommer ifrån, men så insåg jag att Upplands-Bro där vi bor är otroligt rikt på fornminnen.”
Strax utanför Bro finns en fornlämning med flera tusen år gamla rötter. Vid en husgrund som kan vara resterna efter en likbod börjar en 500 meter lång processionsväg från vikingatiden. Längs med vägen finns gropar som antas ha varit eldgropar eller stolphål. Vägen leder upp till en höjd med utsikt över Mälaren, men den som besöker platsen idag får tänka sig att Mälaren låg närmare, eftersom havsnivån var högre när platsen användes. Till höger om utsiktsplatsen ligger en stor stenlabyrint i marken där människor har utfört ritualer. På höjden finns två gravhögar och fyra rösen och nedanför utsiktsplatsen sträcker sig ett fält med gravkullar av olika slag. Forskarna tror att viktiga människor har förts fram på processionsvägen för att sedan begravas i högarna längst fram. Ingen av högarna har ännu undersökts, men i en av de mindre gravarna har kvarlevorna efter en kvinna från 800-talet hittats.
– ”Det är en otroligt häftig plats, definitivt i paritet med Ales stenar i på Österlen till exempel. Ales stenar har fått hur mycket uppmärksamhet som helst men den här platsen är det inte särskilt många som ens känner till. Jag läste på lite om vad det fanns för tankar och idéer på den tiden och de som levde när platsen användes antar man var ganska astronomiskt medvetna. Idag har vi vetenskap, då hade man himlakropparna att hålla sig till bland annat. Det absolut coolaste med den här processionsvägen är att om man är där vid midvintersolståndet och det är stjärnklart, så är den i exakt linje med Vintergatan. Jag blev så inspirerad av den här platsen, och en dag kom en historia till mig. Det är berättelsen om en högt aktad schamankvinna som just dött. Byns hövding sitter vid dödshuset och sörjer henne djupt. Vi får följa ceremonin längs processionsvägen och vid labyrinten och gravarna, men också möta flickan som är förutbestämd att ta över rollen som schaman och leda folket vidare in i framtiden. Sedan tonsatte jag berättelsen. Den handlar ju egentligen om något djupt mänskligt; om livet och döden, och att de unga tar vidare där de äldre lämnar. Hoppfullheten mitt i sorgen.”
Tove Dahlberg
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 55 min inkl paus
Biljetter
Ingår i följande konsertserier:
Fler konserter
Carmina Burana
Carl Orffs ikoniska kantat Carmina Burana med Yi-Chen Lin, Radiokören och solisterna, Karolina Bengtsson, Tobias Westman och David Risberg.
Daniel Handsworth i Mozarts fagottkonsert
Malin Broman leder denna konsert från sin konsertmästarstol och Sveriges Radios Symfoniorkesters egen Daniel Handsworth är solist i Mozarts fagottkonsert.
Niklas & Radioapan: den flygande mattan
Följ med Radioapan på riktigt apiga musikäventyr i Berwaldhallen.